Problemformulering: Är kunders attityder till en butik beroende av dess organisationsform: finns det skillnader i kunders attityder till en butik baserat på om butiken är fristående eller om den är ansluten till någon form av kedja? Påverkar dessa attityder även kundernas köpbeteende?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumenters attityder till olika butiker med fokus på deras organisationsform. Vi vill veta om konsumenternas inställning till en butik påverkas av denna faktor, om de tänker på och bryr sig om att butiker är organiserade på olika sätt. Påverkar detta i så fall deras köpbeteende och därmed deras val av butik?Metod: Undersökningen utfördes genom 87 individuella intervjuer i muntlig eller skriftlig form.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler.

I dagens platsannonser frågas det ofta efter controllers, men få vet egentligen vad yrket innebär eftersom rollen skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Vi ville studera detta diffusa begrepp för att få en större klarhet i vad titeln innebär och vilka arbetsuppgifter som är karakteristiska controlleruppgifter. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka arbetsuppgifter som har störst betydelse i olika organisationer. Utifrån tidigare forskning har vi skapat en modell som visar en uppdelning mellan olika organisationsformer och vilken/vilka av controllerns funktioner som blir extra betonad i de olika.Vi har gjort en undersökning omfattande 30 telefonintervjuer med controllers eller personer med motsvarande arbetsuppgifter. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide med både öppna och slutna frågor.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler.

Efter avregleringen år 1992 av de svenska kommunernas nämndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mångfald. Denna uppsats har som i svenska kommuner. Vid en jämförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förändrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en längre tid.

Vi anser att det ofta finns ett stort utbud av de vanliga, stora konfektionskedjorna i medelstora städer, och anser att det vore intressant att undersöka hur en annorlunda butik positionerar sig på marknaden i jämförelse med andra butiker. Efter diskussion kring bakgrunden till vår undersökning kom vi fram till att syftet med arbetet är att ge svar på vår problemformulering som lyder som följer:Kan resultat från kvalitativa studier av konsumenters upplevelse av butikers konkurrensmedelsmix illustreras i positioneringsdiagram? Vi har valt att arbeta utifrån den kvalitativa metoden och genom fokusgrupper och ett profildiagram presentera den gjorda undersökningen. Den kvalitativa metoden används då undersökaren vill åstadkomma en djupare förståelse för fenomenet som studeras. Den teori som vi utgått ifrån visar på att positionering är en viktig aspekt att ta hänsyn till för företag.

Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via grossister. Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de nyzeeländska uppfödarnas mål med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela värdekedjan själva, medan den nyzeeländska näringen till stor del samordnas genom stora traditionellt organiserade kooperativa företag. Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lämpliga att implementera i den svenska hjortnäringen utifrån lärdomar hämtade från Nya Zeeland.

Examensarbete, Marknadsförinsgprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE07E , VT 2010Författare: Albana Krasniqi, Emelie Lindman och Rondek Zirari.Handledare: Krister JönssonExaminator: Frederic BillTitel: Sinnesmarknadsföring ? butikers chans att skapa en upplevelse.Forskningsfråga: Hur arbetar butiker medvetet med att stimulera de fem mänskliga sinnena för att skapa en upplevelse?Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera hur detaljhandelsbutiker arbetar med att skapa sinnesupplevelser i deras butiksmiljö.Metod: Uppsatsen är en flerfallsstudie gjord på fyra olika butiker. Det är en kvalitativ studie där både observationer och semi-strukturerade intervjuer har genomförts.Slutsatser: De verktyg som används är utställningar utanför butik och i skyltfönstren, färger, belysning, personalens bemötande, bakgrundsmusik, produkt och komplement dofter, smakprover, känsel via beröring och atmosfär. Alla dessa ovanstående faktorer bidrar till sinnesupplevelser på differentierade sätt beroende på hur de tillämpas och hur många sinnen som interagerar. Till vilken utsträckning dessa används och hur pass kreativa butikerna är i implementeringen blir resultaten olika.

Sambandsexponeringar innebär att två produkter, en basprodukt och en komplementprodukt, exponeras intill varandra, där tanken är att ett intresse ska väckas för komplementprodukten och därmed skapa merförsäljning. I den här studien kommer endast komplementprodukten att undersökas för att se hur exponeringen påverkar försäljningen. För att exponeringen ska fungera krävs det att produkterna har ett naturligt samband och antingen köps vid samma tillfälle eller används tillsammans. I dagens samhälle trivs konsumenterna med att bli inspirerade till köp och ser gärna att butiker har en lösningsorienterad exponering. Tidigare forskning tyder på att en välkomponerad sambandsexponering kan öka försäljningen med 500-800 procent.Syftet med studien är att undersöka hur sambandsexponeringar kan påverka butikers försäljning, men även bidra med värdefull kunskap om ämnet för både blivande och nuvarande butikschefer.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som är viktigt för motivationen hos anställda i två olika organisationsformer (privata och ideella) och jämföra om det finns någon skillnad mellan dem. I studien introduceras två teoretiska spår, där det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktäriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier från bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkät som bestod av 14 påståenden om individuell motivation i organisationen. Enkäten besvarades av totalt 91 personer.Efter enkätundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper främst fanns bland organisationens människor, mål samt relationer mellan människor.

Stora butikskedjor använder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning på forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas på ett tilltalande och effektivt sätt för att skapa uppmärksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och användandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatägda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgår från frågeställningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster från teori?De gemensamma nämnarna för författarna till litteraturen handlar om färg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primära egenskaper.

Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter på sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfråga är ?hur hanterar butikschefer konflikter?. Anledningen till att ämnet undersöks är att det inteär konflikter i sig som är ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag då anställda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten är därmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstått på deras arbetsplatser.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns för en hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hur människors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer av lokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkanten av staden. Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilen det vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären. Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mest intressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med den bilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till..

I samband med att projektet Tryggare Kalmar startade, har debatten angående betalningsmedel blivit aktuell. Tryggare Kalmar är ett projekt som drivs av banker, handlare och polisen där de tillsammans vill minska kontanthanteringen i samhället för att ge en tryggare arbetsmiljö för anställda. Dock är inte alla övertygade om att en minskad kontanthantering är den optimala lösningen, då båda betalningsmetoderna har sina för - och nackdelar. I denna studie strävar vi efter att undersöka vad som påverkar butikers val av betalningsmetoder samt hur deras förväntningar på framtiden ser ut. Genom en kvalitativ studie har vi genomfört 14 intervjuer riktade till butiker inom detaljhandel samt till drivande nyckelaktörer som kan tänkas påverka valet av betalningsmetoder i butiker.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.